Diabetesvården eftersatt

Det är stora skillnader i diabetesvården i Sverige det slås nu fast i en undersökning gjord av Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Det kanske hade varit en bra ide om de tittat på själva vården och inte bara skillnaderna också. För diabetesvården i Sverige är i måna stycken under all kritik.

En diabetespatient får behandling med insulin, en behandling som bör utföras i nära kontakt med vården lämpligast med en diabetessköterska på vårdcentralen. Men hur många vårdcentraler har en diabetessköterska anställd. Det vanliga är att när en vårdcentral måste spara pengar så vad är det första som tas bort, diabetessköterskan. Den uppgiften kan ju alla distriktssköterskorna sköta är uppfattningen. Om så vore fallet vore det bra och inget att klaga på.

För att kunna leva med diabetes så måste blodsockerhalten kontrolleras ofta för att insulindosen skall kunna anpassas rätt. Ett mindre problem tycker man alltså om vad som är bra eller dåliga blodsockervärden, så är inte fallet för om ett blodsockervärde är bra eller dåligt det beror till stor del på just den sköterskan eller läkarens personliga uppfattning. Ett blodsocker värde på 8 kan av en sköterska anses vara ok medan det av en annan innebär att hon mer eller mindre får tokspel över det höga värdet.

Ett mycket vanligt uttalande från vårdpersonal när ett blodsockervärde gått upp hos en diabetespatient är ” vad har du gjort nu då” med andra ord det är patientens eget fel att värdena är som de är. Visst så har en diabetespatient ett ansvar för att äta rätt och sådant, men blodsockervärdena påverkas även av andra faktorer än bara maten, infektioner kan exempelvis höja blodsocker värdet.

Diabetes uppstår ju på grund av att bukspottskörteln inte klarar av att producera den mängd insulin som kroppen behöver, det är inget man själv kan styra över eller påverka.

Det som skrämmer mig är att det är så lite forskning om diabetes gjord om varför bukspottskörtelns funktion minskar, och om den går att stimulera igång igen. Hittills så verkar alla forskning vara koncentrerad på att ge insulin endast. Jag hoppas det finns någon som kan säga att jag har fel och visa mig till en vettig diabetesforskning som syftar till att förbättra just bukspottskörtelns funktion och inte bara leder till enklare metoder att ta insulinet. Även om även forskning om enklare metoder att ta sitt insulin också är viktig