Det talas om problem med e-handel som yttrar sig i uteblivna varor som man betalat för. Vad som glöms bort att sägas i artiklarna är att det mesta av det inträffar i handel mellan privatpersoner.
Men att skydda sig vid e-handel är nästan omöjligt eftersom det finns så väldigt många olika tricks som bedragarna använder sig av allt ifrån att sända tegelstenar så att paketet får rätt tyngd eller tomma kartonger till att inte skicka något alls efter utebliven betalning. Att betala med kreditkort är ett sätt att skydda sig eftersom det då blir banken som får ta smällen. Vilket i sin tur kan leda till att bankerna om det blir för mycket sådant kan höja avgifterna för kort.
Det är tråkigt att det i dag inte går att lita på en enda människa.
Dagens Nyheter
Svenska Dagbladet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Dag att avliva myter.
Banker förlorar inte ett öre på nätbedrägerier – de TJÄNAR på dem också.
Det är inte bankerna som betalar nätbedrägerierna.
De fakturerar förlusterna till kontokortsföretagen som i sin tur fakturerar den säljande nätbutiken för "slarvet". Kallas chargebacks. Mycket “slarv” ökar de årliga sk interchangeavgifterna som säljbolaget måste betala till banker/kontokortsföretag för att få sälja mot kontokort. Dessutom faktureras straffavgifter som bankerna/kontokortsföretagen festar på. Det enda fall som avviker är de allra största detaljhandlarna som även har nätbutiker eftersom dessa kan förhandla ned vissa delar av interchange och chargebacks och slippa straffavgifter vid bedrägerier. Så glöm snabbt myten om att bankerna betalar för då skulle bedrägeriskydden varit helt annorlunda för länge sedan. Nej bankerna/kontokortsföretagen TJÄNAR på bedrägerierna. De får in sina kontohavaravgifter ändå från säljare och köpare. De får in transaktonsavgifter upp till 4% av försäljningen, som inte återbetalas vid bedrägeri. Förutom detta tar alla banker minst 1 upp till 3 räntedagar av skattemedel i Riksbanken i form av dagsränta på varje belopp som rör sig oavsett bedrägligt eller ej. PLUS drar av en ännu högre ränta från både säljare och köpares konto. Mjölka kon i båda ändar så att säga. Återbetalas heller inte vid bedrägeri. Kallas räntefloat.
Sammanfattningsvis tar banken in transaktionsavgifter, kontoavgifter, kontokortsavgifter, valutavinster, växlingsavgifter, överföringsavgifter, chargebacksavgifter, straffavgifter, interchangeavgifter och ett 10 tal andra avgifter av sälöjföretaget samt räntefloat på alla transaktioner oavsett de är bedrägeri eller ej PLUS räntevinst av Riksabanken för samma ränta som borde varit köparens och säljarens i båda riktningar. Så avliva myten om att bankerna betalar annat än aktievinster, personallöner och ombyggnad av sina kontor så att man inte lngre ska kunna prata med banken om privata saker utan att hela banksalen hör ens problem dvs. så att man tvingas övergå till Nätbank där banken tjänar ännu mera. Hälsningar Insider
Skicka en kommentar