Nu har Miljöpartiet avslutat sin kongress utan att jag lyckats bli övertygad om vilken fot de skall stå på. Dom verkar svaja som ett vetefält i vinden i sin iver att göra upp åt både höger och vänster även om det på kongressen har talats mest om att gå åt vänster men i verkligheten så när det gäller går Miljöpartiet åt alla håll.
Kongressen har blivit den uppvisning i lydnad till språkrören som man kunde förvänta sig även om några få kvarvarande idealister från miljöpartiets början försökte protestera men till ingen nytta.
Peter Eriksson är inte orolig för att dom medlemmar som en gång var med och startade Miljöpartiet lämnar det nu som råttor som lämnar det sjunkande skeppet. Hans kommentar till det är att det kommer in nya medlemmar i stället. Det var en väldig fin förmåga till självkritik där.
Maria Wetterstrand säger att allt färre uppfattar Miljöpartiet som flummiga nu mer och det stämmer till viss del jag ser inte miljöpartiet som flummiga utan snarare som fartblinda av maktbegär kosta vad det kosta vill.
Jag läser att miljöpartiet vill bestämma över vad som skall ligga på min tallrik när jag äter middag, eftersom Miljöpartiet vill att ett minskat köttätande skall skrivas in i dom svenska miljömålen. Det känns inte som en åtgärd som kommer från ett parti som sätter demokratin speciellt högt upp.
Svenska dagbladet
Svenska dagbladet om köttätandet
Aftonbladet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
mej och fungerar inte för oss som äter atkins.
Olle W
Skicka en kommentar