Ideella bluffar

Lars Bern före detta styrelseledamot i Cancer- och Trafikskadades Riksförbund skriver i dag en mycket bra artikel på Aftonbladet debatt om insamlingsverksamheten i så kallade ideella organisationer och om hur mycket pengar som går bort till provisioner till telefonförsäljare.

Det verkar som om telefonförsäljarna mer eller mindre lyckats med att totalt ta över Cancer- och Trafikskadades Riksförbund om man läser artikeln. Tyvärr är det inte bara där som mycket pengar försvinner ner i telefonförsäljarnas fickor. Och vi prata i vissa fall upp till så mycket som att hälften av de insamlade gåvorna går bort i provisioner.

Det som förvånar mig är att många organisationer som ägnar sig åt insamlingsverksamhet och som vill verka vara ideella klarar sig utan medlemmar, som samlar in pengar.

Det finns förutom Cancer- och Trafikskadades Riksförbund fler organisationer som inte har någon egentlig medlemsbas att bygga på. Medlemmar i verklig mening inte bara donatorer.

Jag skulle kunna tänka mig att cancerfonden, hjärt och lungfonden, världsnaturfonden bara för att nämna några skulle må bra av att ha en ordentlig medlemsbas med medlemmar som i olika lokala föreningar arbetar med att dels samla in pengar till organisationens arbete men också hjälper till med att sprida information.

Varför någon egentlig medlemsbas inte skapas på det sättet är för mig en gåta.

Kanske det är så att de så kallade ideella organisationerna inte är ideella utan företag som drivs under ideell täckmantel. Det verkar dessutom som om en del ideella organisationers styrelser är någon form av reträttpost för diverse misslyckade politiska karriärer, eller socialhjälp till olika medlemmar av den kungliga familjen