Larvigt om barnprogrammens språk

Jag läser en artikel på SvD synpunkt som osökt får mig att tänka på Ned Flanders i Simpson.

Att det inte skall vara en masa svordomar i barnprogram är väl någonting som alla kan hålla med om men att använda vissa ur sitt sammanhang tagna citat som grund för att påstå att det är för mycket svordomar i barnprogrammen i Tv känns som att författarna verkligen letat efter något att gnälla över.

Trots att jag är vuxen så måste jag erkänna att jag finner stort nöje i en del barnprogram, speciellt “ Anki och Pytte” tycker jag är helt suveränt i sin enkelhet och där har jag inte hört en enda svordom, det svärs heller aldrig i myrorna. Svordomar i svenska Barnprogram är väldigt sällsynta såvida det inte är för barn gjorda dramatiska serier av typen Sune.

Frågan är hur mycket vi skall skydda barn, att ett sådant språkbruk är olämpligt är en sak som det är föräldrarnas sak att förklara för sina barn. TV har inte en uppfostrande uppgift den ligger på föräldrarna, även om vissa föräldrar vill att tv skall uppfostra deras barn.

Den här artikeln fick mig att fundera, tänk om kocken Gordon Ramsay skulle göra matlagningsprogram för barn, då kanske man skulle kunna börja prata om olämpligt språk för barn att höra.

Författarna som uppenbarligen anser sig ha en väldigt hög moral och levnadssätt har inte högre moral än att de kan avluta artikeln med grov förolämpning och olaga hot. Är det sådant som de vill att deras barn skall lära sig