Den omdebatterade entreprenören Johan Staël von Holstein avgår nu med omedelbar verkan ur kulturrådets styrelse, en avgång som bejublas av diverse kulturknuttar som anser att kultur skall enbart skötas av en kulturelit.
Jag hoppas det kommer en liknande person in i kulturrådet nu, någon som ser på kultur med andra ögon än vad det etablerade kultursverige gör.
Svensk kulturpolitik har länge präglats av en misstro mot kommersiella eller semikommersiella lösningar, ibland har motståndet varit så stort mot det som kultursverige kallat kommersialisering att jag börjat fundera på hur de kunnat överleva för även kulturarbetare måste ju tjäna pengar så de kan köpa sin korv en gång om dagen.
Vi behöver en kulturpolitik i Sverige som värnar om mångfalden inom kulturlivet men som inte bara för den goda principens skulle håller enfalden underarmarna så den inte drunknar. Sen måste vi inse att det inte är fult för en kulturarbetare att tjäna pengar på sitt arbete eller via sponsring.
Dagens Nyheter
Svenska Dagbladet samt även här
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Vill bara reda ut vad du uttrycker. Kultursfären är av nödvändighet i opposition till den kommersiella sfären. Det ingår liksom i begreppet. Esteteik som en egen definierad sfär kom till just som ett alternativ till det kommersiella. Med det sagt innebär det ju inte att vi måste vara absolutister.
Det andra du och även Johan SvH nämner är att vi i sverige är präglade av en vänster ideologi inom kultursfären. Då undrar jag om du har besökt och funderat kring hur andra länders kultursfärer tänker och tycker. Min erfarenhet efter att ha rest och samtalat med kulturinstitutioner i Indien, Turkiet, Brasilien, USA, England osv. osv. är att en vänstersolidarisk hållning dominerar även där, trots att starka höger, nyliberala och facistiska regimer dominerat där.
Ärligt talat anonym så förstår jag inte varför kultursfären med automatik skall vara skild från den kommersiella sfären. Varför kan inte det estetiska också vara det kommersiella?
Och varför måste kultursfären prompt ha en politisk färg, skall inte kulturen vara en spegling av samhället och för att då vara en spegling och aktör i samhället så går det inte att ha en bestämd politiks färg.
Konstverk skiljer sig från andra objekt genom att de inte, åtminstone inte helt och hållet, kan reduceras till medel för att uppnå något annat. Därför kan den kulturella sfären inte ha som syfte att vara kommersiell men därmed inte sagt att ett konstobjekt inte kan säljas på en kommersiell marknad. Eller, ett discotek kan ta entreavgift och samtidigt vara en kulturell aktör, men entreavgiften varken försämrar eller förbättrar de kulturella anspråken.
Jag säger inte att kultursfären måste ha en politisk färg, men om du argumenterar för att den socialdemokratiska traditionen i sverige präglat kulturutövare bör du ha mer på fötterna än att slänga ut floskler. Mitt argument var att kultursfärer i övriga världen, oavsätt politisk historik, tenderar att ha en vänstersolidarisk karaktär. Vilket förövrigt mer handlar om radikalitet (anti-konservativ) hållning, än politisk färg.
Men är det inte precis samma problem om kulturen är beroende (finansieras) av staten?
Vore det inte bätttre de sökte upp och samarbetade med publiken istället för att sitta och gosa och ha det så mysigt tillsammans med makten och sina bidragsmiljarder?
Skicka en kommentar