I aftonbladet idag så finns det 2 intressanta artiklar om vem som skall bestämma vad som skall stå på middagsbordet. I den ena så hävdas att barnen måste lära sig äta det som föräldrarna bestämmer, den linjen stöds av dietisten Sara Ask och Stephan Rössner, professor i medicin.
Dom hävdar att barnen inte skall få bestämma för ofta för då blir det bara korv och pizza.
I den andra artikeln skriven av Karin Ahlborg som är mera inne på att låta barnen äta det som vill eftersom det är i princip omöjligt att vinna kriget om middagen mot barnen ändå.
Faktum är att båda sidor har rätt på sitt sätt, det finns inget svart eller vitt när det gäller barns mat eller någon annans mat heller för den delen.
Man kan aldrig tvinga fram att någon skall tycka om en viss maträtt oavsett om den är vuxen eller inte. Det som man kan göra och som faktiskt ofta fungerar väldigt bra är att låta barnen vara med i hela processen när det gäller middagen inte bara bestämma vad det skall bli utan också få vara delaktiga i tillagandet.
I de allra flesta fallen så om barnet själv har fått vara med och laga maten så kommer barnet också att äta den och det gäller närapå oavsett vad det är, den enda gång en sådan metod har misslyckats för mig med matlagning till barn var med njurgryta, vilket kan vara förståligt.
En annan bra princip är att innan man säger att någon mat är äcklig så måste man smaka så man vet om det verkligen är äckligt eller inte. Både barn och vuxna har en viss tendens till att säga att någonting är äckligt om de aldrig smakat på det förut.
Om någon efter det att den smakat på maten och fortfarande tycker att det är äckligt låt den slippa äta det då, att tvinga i ett barn någon mat som det inte vill kan vara likvärdigt med psykisk barnmisshandel.
Vill exempelvis barnet inte äta rivna morötter till maten prova med att bara skiva den då kanske det fungerar.
Sen gäller det att försöka ta sig tid till att göra middagen till en gemensam upplevelse i lugn och ro där allas åsikter räknas och alla får bestämma maträtt någon dag var i veckan.
Aftonbladet
Aftonbladet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar